Det händer mycket. Alltid denna snöbollseffekt, men nu i en uppåtspiral, saker rullar igång och jag är tacksam för det. Nyss hemkommen från middag med Fredrik, sitter här med Cliniques Deep Cleansing Emergency Mask i ansiktet efter en intensiv dag framför InDesign. Ett par glasögon skulle åtminstone skydda lite från all strålning. Ska snart titta på Tell Me You Love Me på SVT, mest för sexscenernas skull och inte handlingen som, efter ett avsnitt, känns lite trist. Eftersom mitt eget sexliv är på off igen har jag laddat med sprillans nya batterier. Hade mitt första höstpirr i dag, äntligen. Oroar mig också för det kommande mörkret. Samtidigt vet jag att det är nu jag är mitt bästa jag, att det är nu jag förälskar mig i människor, att jag är mottaglig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Fan, jag funkar tydligen helt tvärtom... verkar strula till det mesta på hösten. Åtminstone just den här hösten.
Ändå älskar jag den! Hösten alltså. Innan det blir för mörkt, kallt och kalt vill säga.
Tyvärr är den ju alldeles för kort numera, mörkret och slasket är nära... Hu.
Skicka en kommentar