Jag skrev just en febrig kommentar på Salvadas blogg om hur jag sitter här, på hotell Onyxen, och dricker vitt vin och äter räkor i min ensamhet, efter ha varit på Bonniers privata mingel i ett annat hotell, 18 våningar upp. Industriskymning. Jag kände nästan ingen, satt i tajt klänning i ett hörn och läppjade vin, åt kanske en oliv och sedan kom det fram män - äldre män i glasögon och kavaj, och en av dem jobbade som kulturjournalist och jag märkte hur hans intresse svalnade när mitt svar på hans fråga om min bok är på kontrakt var nej. Men åh, ville jag säga, gå och snacka med Kazmierska eller Bohman istället.
Den här dagen.
Någon har oavbruten "råkat" ta mig på rumpan och snart går jag i taket.
Jag träffade den snyggaste killen någonsin, en engelsman som jag avrådde att köpa Salo - Sodoms 120 dagar. Möjligen sa jag någonting som: those italians are perverts!.
Ps. De här jävla räkorna får mig att tänka på A.
Ps. Karin Winther är så jävla snygg. Och Lindex-reklamen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
E har skvallrat och sagt att din bok är the shizzles, och han säger aldrig så om nåt. Man får dra ur honom approvement i vanliga fall.
Men jag hade inte behövt hans ord för att veta att det var så.
Hej hej! När ska vi ses och snacka Berlin och skvallra kulturetablissemang?
Salvada: Oh! Nu blev jag pepp.
Ljuvlia: Kul att vi kommunicerar via bloggen. Kanske ses vi redan imorgon på en gata nära dig.
Skicka en kommentar