Gillar de morgnar då jag får perfekt kaffe i espressomaskinen på jobbet. Det händer sällan, men i morse hände det. Att få välskrivna e-brev där avsändaren satt sig ner och tänkt efter. Särskilt då det är en person man håller speciell. Gårdagen hade andan i halsen, svängde av till min mamma för att fotografera hennes porslinsugglesamling som stått i ett förråd i tjugo år, och till min stora förvåning hittade jag där en pärm med negativen från Tennessee -62, som David tjatat efter. I söndags såg jag Porco Rosso med A.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar