Sitter och lyssnar på Velimir Chlebnikov när han 1908 reciterar sin revolutionspoesi. Vi är i framtiden nu. Informationen obegränsad. Tänker mycket på Nan Goldin och hennes vånda över tillgängligheten. Att bli matad med den. Samtidigt tycker jag att den triggar nyfikenheten, frågan är snarare vad man väljer att göra med informationen. Hur man hanterar den, använder den.
Jag vill vila, men måste skriva text. Biter ner naglarna.
Kanske borde läsa Maken igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar