Eftersom dagarna på jobbet är intensiva och fulla av nya intryck känns det skönt att komma hem till våningen, dra på sig pyjamas, titta på In the mood for love med lösgodis och ett glas vin... (Är jag en medelålders kulturtant?) Tog först min lånade cykel ner till Almedalen och lånade filmer eftersom jag ännu inte har en tv.Arbetsplatsen är en dröm för någon som varit fattig på kreativ input. Dessutom finns där ett enormt bibliotek med konstnärlig litteratur som får mig att bli knäsvag, jag rör mig som i en kyrka, bläddrar i glossiga magasin och avhandlingar. I dag har jag lagt ut jobb på tre personer: en illustratör och två ryska skribenter. Kollat upp kommande utställningar på Mori Art Museum i Tokyo. Letat bilder till en krönika om digital spridning av konst.
Det är märkligt att bo i en främmande människas lägenhet. Den är städad, men spår av henne finns förstås kvar. Man öppnar en låda och hittar familjefoton, vykort, parfymflaskor. Och bokhyllorna... där jag redan har plockat ut en hög som blir nattlektyr månader framåt. Till exempel: Västerländsk erotisk konst.
Bild: Mike Francis, Eggande frukost, 1980
1 kommentar:
Jag sa till chefen idag: Vi borde öppna nåt på Kulturhuset! En timme senare ringer han och säger:
- E, jag pratade med Kulturhuset och de är eld och lågor!
Men sen är han ju den han är också.
Kollade efter dig på RU:s hemsida. Hittade inte dig, men däremot fyra av dina kolleger som alla hade exakt samma svarta rektangulära kulturkärring-brillor! Det kanske inte finns så många modeller att välja mellan i Visby.
Skicka en kommentar