lördag 6 december 2008

bland kalkoner, strutsar och levande charader

Min mens är ungefär en vecka sen.
Det handlar inte om befruktning, utan vad jag förmodar ett symptom på stress kombinerat med struligt preventivmedel.
Jag går och väntar på att den ska komma och befria mig!
Personalfest i går. Jag: ett under av social inkompetens. Vi färdades med buss söderut och hamnade på en gård utanför Roma där en familj ordnar cowboyaktiviteter i sin lada. Kalkonerna, strutsarna och hönorna gick bananas när vi kastade lasso, hästsko och slog spikar i en stubbe. Jag skjöt gevär för första gången och dansade linedance.
Jag är inte så bekväm i den här sortens kollektiva aktiviteter, åtminstone inte som nyrekryterad, sönderstressad stockholmare. Fick ständigt frågan om jag mådde bra, kanske såg jag lidande ut? Alla ljud skar i öronen... leksakspistolerna som smällde, kalkonerna som skrek.
Satt med en man och pratade om döden, så kul är jag!
Pratade också med en jättefin tjej som bara är arton och jobbar med bildredigering, superenergisk och smart. Syr kläder, dansar, spelar teater. Hon slog ut med armarna och undrade när livet ska sluta glida på en räkmacka och jag bara: När du är 25! Du kommer gå in i väggen, men sedan kommer du bli ännu starkare, en powerwoman.
Så sa jag.
Kan ni tänka er?
Det är ju sant att livets räkmacka förr eller senare stöter på svårigheter, men var jag tvungen att säga det på en fest? Stackars tjej. Försökte verkligen peppa henne, särskilt i frågan om alkohol: hon liksom vägrar bli ett offer för landsbygdsmentaliteten och har valt att satsa på jobb och allt kreativt och det är så jävla bra. Hon hade sytt sin kodräkt själv: med ett rosa juver på magen som fungerade som väska + en glittrande svans och små horn på huvudet.
Jag är inte bra på att ha kul.
Inte när mensen är en vecka sen och det känns som att jag ska dö. Alla är verkligen jättetrevliga, det handlar bara om tillfällig sinnesförvirring. Stod i leran med finskor och det ösregnade, ringde till Fredrik för att kolla om jag faktiskt är vrickad. Skrattet kom naturligt på en gång och vi hade massor att prata om, thank god.

Det sjungs O, Helga natt på P2. Jag har cyklat runt, varit på Röda korset och tittat på kappor, fikat på Fotocaféet, bläddrat i Anna Claréns fina fotobok Holding. Luktat på parfymer på Åhléns. Det ligger en märklig doft i huset, och vattnet smakar inte helt bra. Köper mineralvatten och sniffar patchouli.

3 kommentarer:

salvada kant sa...

Du MÅSTE köpa dig en vattenrenare om du ska bo på Gotland! En Britax, tror jag att de heter. En kanna med utbytbart kolfilter. Annars smakar allt oljigt kalk. Teet smakar bajs.

Anonym sa...

Jag har precis hittat din blogg o blivit så glad i den! *Älskar* att du var så rättfram o bara sa att "du kommer gå in i väggen". Känner att jag är på väg att bli en powerwoman efter att ha dundrat in i kaklet. // T

S sa...

Salvada: Britax it is.
T: Åh, vad bra. Nu är jag lättad.