på väg

Ett sådant märkligt ljus över himlen när jag tog pendeltåget till Nynäs i morse; svart och tungt som ett täcke mattade det ner blåtonerna och åkrarna var täckta av sly, likt träsk, och färgskalan var fantastisk... hotfull, som om det skett ett mord där. November är något alldeles särskilt, som Salvada skrev. När vi närmade oss slutstationen la jag märke till en byggnad, ett betonghus à la Chrustjev, babyblå rektangulära fält var målade längs sidorna (E, du skulle älska det!) och i det stora hela var huset ett svart får bland de faluröda husknutarna.

Vänthallen som Gud glömde - jag minns när jag såg Sofia där för första gången. Jag skickade ett sms till Sasja för att berätta att det är dags för Visby igen. Denna gång på helt nya premisser, autodidact och vad som känns som ljusår - en Rysslandsresa och två dödsfall senare.

Vilken kick jag får av att vara lämnad on my own devices, oberoende, jag blir som hög! Samma känsla när jag reste ensam i Italien och Kaliningrad/Litauen. Jag blir mer och mer som min far -
I ett vadderat kuvert ligger kontaktkartor, polaroidbilder och dödsrunan.
Och Boris Michailov som legat förpackad i en kartong sedan Berlin 2007 (åter en blinkning till Salvada).

Sista veckan har varit ett inferno.
La sista handen vid städningen 00:00 i natt och somnade utmattad på nytvättade lakan. Min hyresgäst har fått nycklar och jag har lämnat rum för henne så gott jag har kunnat - gjort av med sopsäckar av papper, kläder, skräp. Tydligen har min lägenhet varit ett ghetto det senaste halvåret och först nu har jag vaknat upp ur en förblindande koma (a.k.a "Spånga-koman").

Ömma farväl på Indigo i fredags: först middag på Kvarnen med mamma, sedan några alkoholstinna timmar med mina vänner. Ylva kom förbi hemma i går, i nattlinne (hur kan man inte älska henne) och jag pratade länge med A i telefon.

Nu befinner jag mig på akterdäck, satt i fel riktning och himlen är lika tung. Tittar på ett barn jag skulle vilja röva bort, en liten rågblond pojke med ett ansikte som kunnat tillhöra en John Blund-docka eller en mangafigur. Lyssnar på Titiyos nya med lätt gåshud...

På skärmen ovanför mig: Gotland bortom sommaren. Samma plats. En annan ö.