Vi åt middag på vietnamesen, wantansoppa för min ömma hals. Julia bråkade med servitörerna om huruvida det var socker i hennes kaffe eller inte, vi kom fram till att det var mjölken som var boven i dramat, tjock och sötklibbig, men när de skulle visa förpackningen hade de bytt ut den. Mötte upp J och hennes kompis S på 8mm, en röktung, mörklagd bar inte långt från Torstrasse. Träffade en sleazy engelsman som kunde svenska och som ville få mig relaxed.
När det kommer till massage är jag easy going.
Det kan tänkas vara bättre att betala för en massagesession istället för att låta en främling knåda axlarna i en bar, men min desperation vet inga gränser -
Jag har varken vänner eller någon käreste som orkar massera mig.
En i sällskapet tyckte att jag borde gett honom en smäll.
Jag tycker att jag borde bjudit honom på en drink.
Han som åtminstone accepterade läget och försökte göra det bättre.
Nu ska jag massera mig själv med china balsam.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hur länge ska ni vara där? Puss
Julia åker måndag morgon, jag på kvällen!
Å. Haha. Jag känner igen mig angående massagen. Har aldrig betalat för finmassage, men just upptäckt att min skrivbordsgranne förbarmar sig när jag knakar min rygg och suckar tillräckligt högt.
Din blogg är verkligen bra skriven. Kram!
Skicka en kommentar