silencio

Jag har besök från Tyskland. Jag ser ön genom hennes ögon och kameralins. Gårdagen var vacker med blå himmel och en nedstigande sol från vår plats vid strandpromenaden. I dag, not so much, men lugnet är avväpnande och jag har en ursäkt att jobba vidare. Kardemummaspetsat kaffe och skrikande ungar som ljudkuliss. Längtar lite härifrån, mot neonljusen, statslarmet, distraktionen. Jag har en hög av litteratur som vill läsas, alla bokryggar lika lockande, var börja? För att inte tala om boxarna med tv-serier. Tjejerna i L Word är mina vänner nu.