Jag såg denna märkliga film igår, 3 women av Robert Altman (1977). Shelley Duvall, Sissy Spacek och ett dammigt Kalifornien i huvudrollerna. Det långsamma tempot och abstrakta känslan kan ha att göra med faktumet att temat kom till Altman i en dröm. Hur som blev jag berörd och tänker på den fortfarande. Hur lätt det är att förlora sig i andra, och hur man förändras i sällskap med de vi ser upp till. Och Duvalls hairdo? Huur gör man?Isak fick sova mellan oss i sängen i natt vid femtiden och hans små armar fäktade runt i luften. Nu sitter han och fnittrar i sin babysitter och jag lyssnar på Rebecca & Fiona, dricker kaffe i tjockt kristallglas och ser inte ett dugg ut som Duvall i håret.
PS. Är också förhäxad av Spacek efter ha sett Carrie och Badlands efter varandra. Hon är så äckligt bra i Carrie att jag blir knäsvag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar